Forskning

Smart och hållbart

Textilindustrin förändras från att vara en tygleverantör till att bli en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Både inom textil design och utveckling liksom mode skapas nya, kreativa lösningar, affärsidéer och samarbeten för hållbarhet.

Verksamheter i Textile Fashion Center bidrar till denna utveckling och dessa paradigmskiften. Här pågår forskning som bidrar till de Globala målen 2030, bland annat i samarbete med näringslivet.

Framtidens textilier förbättrar både människors vardag och vårt samhälle – socialt, ekonomiskt och miljömässigt.


Bilden visar: Klänning gjord av blåjeans – framtagen av Smart Textiles.

Framtidens textilier förbättrar både
människors vardag och vårt samhälle

Science Park Borås

Med resurser för forskning och prototypframtagning bidrar Science Park Borås till resultat och samhällsnytta genom att förena akademi, institut, näringsliv, offentliga aktörer och det civila samhället.

Science Park Borås har tre verksamhetsområden:
– Textil som är störst och inkluderar Smart Textiles
– Konsumtion
– Samhällsutveckling

Science Park Borås
Textil
Konsumtion
Samhällsutveckling

Smart Textiles

Verksamheten ingår i Science Park Borås med ett heltäckande erbjudande som inkluderar allt från grundforskning till prototypframtagning.

Vid samarbete med Smart Textiles får forskare, institutioner, näringsliv, offentlig sektor och de med en kraftfull idé möjlighet att skapa innovationer.

Smart Textiles har tre fokusområden:
– Hållbar Textil
– Hälsa och Medicin
– Arkitektur och Interiör

Några aktuella exempel är kläder som övervakar hälsa eller mäter rörelser och teknik som gör det möjligt att återvinna textila fibrer och använda dem på nytt.

Smart Textiles

Textilhögskolan

Högskolan i Borås har ett nationellt ansvar för forskning inom textil och mode. Det gäller både fördjupning av det konstnärliga perspektivet och samverkan mellan konst och vetenskap.

Fokus är på ämnena design, textilteknik och textilt management. Inom dessa undersöks definitioner, metoder och modeller av betydelse för utveckling och tillämpning av textil och mode inom forskning, industri och samhälle.

Bland annat studeras sambanden mellan material- och designvariabler för funktion och uttryck vid utveckling och framställning av textil och mode.

Detsamma gäller mellan ekonomi- och designvariabler (resurser) för funktion och uttryck vid produktion, hållbarhet, distribution och handel av textil och mode.

Forskning inom högskolan

Skogen blir de nya tygerna

Projektet Skogens tyg har bevisat att det är fullt möjligt att göra textilier av pappersgarn.


Forskningen har bekräftat möjligheten att använda papper som råvara, i form av pappersgarn, för textila tillämpningar. Ambitionen med Skogens tyg är att ta nästa steg i utvecklingen av svensk papperstextil för mode, inredning och teknisk textil.

Skogens tyg vill skala upp och vidareutveckla tekniken och undersöka vilka användningsområden som pappersgarnet lämpar sig bäst för, utifrån egenskaper och marknad.

– För att utnyttja en stor resurs, det vill säga skog, är användning av papper i textilapplikationer inte bara ett naturligt val utan också ett nutida behov. Vi kan använda den outnyttjade resursen och bli självförsörjande och få en mer hållbar resurs för textilier, säger Nawar Kadi, professor och forskare vid Högskolan i Borås.

Svamptextilier återanvänder matavfall

Hållbara svamptextilier kan användas för att minska miljöpåverkan från textilindustrin och återanvända matavfall.
Det visar ett forskningsprojekt på Högskolan i Borås.

Foto: Suss Wilén

Det finns en stor efterfrågan på hållbara textilier, mycket på grund av brist på bomull och de miljöproblem syntetiska textilier för med sig. Samtidigt utgör brödavfall en stor del av matavfallet i svenska stormarknader. Detta projekt tar itu med båda problemen genom att undersöka möjligheten att producera miljövänliga textilier med hjälp av filamentösa svampar som odlas på brödavfall.

”Vårt svampläder är mjukt och starkt.”

Högskolan i Borås har kommit fram till att det går att framställa textilier från svampars mikrofibrer genom våtspinning och en våtlagd process som påminner om papperstillverkning. I processen används, till skillnad från inom textilindustrin, inga giftiga kemikalier.

– Jag har flera års arbetslivserfarenhet av att jobba med trådbildande svampar. De mikroskopiska svamparna tar ut mat från olika källor och gör mikroskopiska fibrer. I det här projektet kom vi på att vi kan ta mikroskopiska fibrer och göra textila fibrer, säger projektledaren och docenten Akram Zamani.

Framtidens textilier förbättrar människors hälsa och naturen

Ny forskning visar att textilier i framtiden kan användas på många innovativa sätt. Högskolan i Borås bedriver ett antal forskningsprojekt där textilier spelar en nyckelroll och gör nytta både för människor och naturen. Här kan du ta del av några exempel, förklarade av Nils-Krister Persson, docent, universitetslektor och forskare.

Textilier som konstgjorda muskler

Textila strukturer som blir kortare när de värms upp och längre när de kyls ner, eller ställer sig upp när det blir varmt och på så sätt fungera som isolering som anpassar sig till temperaturen.  

”I Borås är vi pionjärer i att göra textilen aktiv”

– Textil har länge ansetts som ett passivt material. I Borås är vi pionjärer i att göra textilen aktiv. Vi skulle till och med kunna göra textila muskler, säger Nils-Krister Persson. 

I framtiden kan det finnas möjlighet att bygga in sådana textila muskler i kläder och på så vis bland annat underlätta rörelse för personer med nedsatt funktionsförmåga. 

– Rent praktiskt belägger vi tyg och garn och ”färgar in dem” med speciell kemi. Då kan vi elektriskt styra så att de kan dra ihop sig. Konstgjorda muskler, helt enkelt, säger Nils-Krister Persson. 

Sinnesteknologi med hjälp av textilier

Sinnesteknologi är ett relativt nytt fenomen som går ut på att ersätta, förstärka eller addera mänsklig, sensorisk förmåga i direkt anslutning till kroppen. 

– Människan har många sinnen. Men sjukdomar, ålderdom eller olyckor kan göra att en eller flera kan tappas. Sinnesteknologi är att försöka jobba med teknik som kan förstärka andra sinnen, säger Nils-Krister Persson. 

Han och hans kollegor deltar i ett EU-projekt för haptisk kommunikation till dövblinda personer. Haptik kallas det när man kommunicerar via känselsinnet. Och här kommer textil in i bilden. 

– För textil är känselsinnet närmast till hands eftersom känseln sitter i huden och textil täcker just huden.  

Textilier för att motverka blodproppar

Coronarehab är ett projekt som verkar för att hjälpa människor som blivit svårt sjuka i covid-19. 

– Många corona-patienter har sövts ner och följaktligen varit orörliga under lång tid. Stillaliggande är mycket farligt eftersom blodproppar kan bildas. Vi utvecklar textila system som kan aktivera kroppen så blodgenomströmningen ökar. Det är välbelagt att det minskar risken för blodproppar, säger Nils-Krister Persson. 

Textilier som implantat för naturen

Det har länge talats om implantat för människor när ett organ eller en vävnad behöver ersättas. Och även naturen kan behöva ersättas eller hjälpas till en bättre funktion. 

Ett exempel på det är när man anlägger våtmarker för att ta hand om dagvatten. Detta kan ibland innehålla betydliga mängder av föroreningar som växter bara till viss del kan ta hand om. 

– Genom att komplettera med stora ytor av textilier som är mjuka som växter och som har förmåga att exempelvis ta upp tungmetaller kan reningsförmågan ökas och föroreningarna hindras från att sprida sig, säger Nils-Krister Persson. 

De använder bara naturliga fiber för att tillverka textilen. Sedan beläggs de med substanser som skapar en absorptionsförmåga för miljögifter. 

Ett annat exempel på implantat för naturen är vid renovering av ålgräsängar. Ålgräsängar är en av världens viktigaste och största biotoper och återfinns i strandnära havsmiljöer på några meters djup. Sådana miljöer är viktiga yngelplatser för såväl lägre som högre vattenlevande organismer. De motverkar också erosion. 

– Vi har gjort textila strukturer som kan fungera som skyddande miljöer för organismerna i väntan på att ålgräsängar ska rehabilitera sig efter en störning.  

Textilier vid vattenrening

Textil, solljus och titandioxid är de avgörande komponenterna i en vattenreningsteknik som har skapats på institutionen för textilteknologi inom Textilhögskolan. Nils-Krister har under många år studerat hur textilier kan användas vid vattenrening. 

– Vattenrening kräver tillgång till stora, billiga ytor där föroreningar i vattnet kan elimineras. Vi har jobbat med textil som ju är just stora, billiga ytor. Vi belägger textil med ämnen som med solljusets hjälp skapar ämnen som kan bryta ner cellväggarna hos farliga mikroorganismer och därmed göra dem ofarliga. Eller så belägger vi dem med en svamp som kan ta upp tungmetaller, säger Nils-Krister Persson.